En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 §. 4 § Enligt PBL tillåts inte blandat huvudmannaskap för allmänna platser. I detaljplanen ska mark som ska vara allmänt tillgänglig vara inrättad som allmän plats där kommunen ska ha ett stort och grundläggande ansvar. Mark för fastighetsägares enskilda behov inrättas som kvartersmark område är allmän platsmark eller kvartersmark. De allmänna platserna är avsett för ett gemensamt behov och av detaljplanen ska det framgå hur ansvaret för de allmänna platserna ska ordnas, ett så kallat huvudmannaskap. Valet mellan allmän plats eller kvartersmark Mark för allmänt ändamål ingår i kategorin kvartersmark och avser bebyggelse som inte ska tjäna enskilda intressen. Allmän platsmark består av mark som är detaljplanerad för ett gemensamt behov och kan exempelvis omfatta ett torg, en gata eller en park.3 Det framgår tydligt i 4 kap
Markanvändning i detaljplan delas upp i allmän plats respektive kvartersmark. Förenklat kan man säga att allmän plats är till för att nyttjas av alla, medan kvartersmark i första hand är till för att nyttjas av den eller de som äger marken eller för dem som är en del av den verksamhet som bedrivs där plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan ska ange vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Allmän plats får beträdas av allmänheten och ägs av kommunen. Kvartersmark kan ägas av olika aktörer men framförallt av privatpersoner. På kvartersmark kan ändamål såsom bostäder, kontor, handel, skola förekomma. m.m I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen marken mellan byggnad och allmän plats läggs ut som kvartersmark med ett x-område i detaljplanen. I genomförandet skapas sedan ett servitut för kommunens gatufastighet och x-området kan används som gång- och cykelväg för allmänheten detaljplaner ska områden som är allmänt tillgängliga och för gemensamt behov rubriceras allmän platsmark. Plan och bygglagen (PBL) utrycker i sin definition av allmän plats att det rör sig om: en gata, en väg, en park, ett torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. (PBL 1:4
På detaljplanen markeras allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Allmänna platser är gator, torg och parker. Kvartersmark är där bostäder, detaljhandel eller industri får byggas. Problemet är att de regler som finns för laddstolpar idag endast gäller kvartersmark. Ska stolpen placeras på område som är märkt som allmän plats på detaljplanen finns inga klara bestämmelser Allmän plats inkluderar gator, trottoarer, torg, parker och grönområden. Offentlig plats omfattar alla platser som allmänheten har tillträde till vare sig den ligger på allmän plats eller på kvartersmark. Tillstånd krävs för att få använda såväl allmän plats som offentlig plats för speciellt bruk
allmän platsmark respektive kvartersmark. > Allmän platsmark (eller gatumark) är gata, väg, park, torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Markens ändamål anges i detaljplan eller områdesbestämmelse. För allmän plats anges markens ändamål som exempelvis gata/vä kvartersmark. Förenklat kan man säga att allmän plats är till för att nyttjas av alla, medan kvartersmark i första hand är till för att nyttjas av den eller de som äger marken eller för dem som är en del av den verksamhet som bedrivs där. Allmän plats används för gator, vägar, parkeringsplatser, torg, parker Allmän plats är ett område som ska vara allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov. I plan- och bygglagen finns inga direkta hinder för odling på allmän plats men marken får inte göras otillgängligt för allmänheten. På denna mark är inte heller byggnation tillåten
på kvartersmark och på gator och allmän platsmark, vilket möjliggör en effektiv dagvattenhantering nära källan. Även andra lösningar, så som multifunktionella ytor och dagvattendammar omnämns för att säkerställa att fullgod rening uppnås. För dagvatten från befintlig kvartersmark, gator m.m. krävs rening ofta i låglänta område Det innebär att marken mellan byggnad och allmän plats läggs ut som kvartersmark med ett x-område i detaljplanen. I genomförandet skapas sedan ett servitut för kommunens gatufastighet och x-området kan används som gång- och cykelväg för allmänheten Allmän plats och kvartersmark i detaljplan . I en detaljplan ska kommunen bestämma och ange gränserna för allmänna platser och kvartersmark (och vattenområden). Kommunen ska även bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, samt bestämma användningen av kvartersmark (och vattenområden) Kvartersmark: med kvartersmark menas all mark inom ett planområde som inte är allmän plats. Här beskrivs olika anläggningstyper översiktligt, med en uppdelning på anläggningar som lämpar sig för kvartersmark respektive på stadens allmänna platsmark. Ytterligare lösningar kan tillkomma för allmän platsmark
Kvartersmark. I plankartan delas mark in i kvartersmark, allmän plats och vattenområden. Kvartersmark är den mark inom planområdet som är avsedd för i huvudsak enskild bebyggelse, d.v.s. något annat än allmän platsmark och vattenområde.Det är på kvartersmarken som exempelvis bostäder och handelsområden etableras Allmän plats Ett arbete med att ta fram särskilda dagvattenriktlinjer för allmän platsmark pågår. Syftet är att förtydliga vilka principer som ska gälla för dagvattenhanteringen från allmänna ytor, det vill säga ytor som i detaljplan pekas ut som allmän platsmark
Allmän platsmark detaljplan. Kommunen har i några fall rätt att lösa in mark för att genomföra en detaljplan. Bland annat har kommunen rätt att lösa in mark för allmänna platser som kommunen är huvudman för. Kommunen får även lösa in kvartersmark för allmänt ändamål om markens användning inte ändå kan anses säkerställd. Efter genomförandetidens utgång får kommunen i. 1. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn- verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt Allmän platsmark och kvartersmark kan också vara offentlig plats, som är en plats där allmänheten ska ha tillträde. Du behöver ett polistillstånd för att få uppföra din uteservering på offentlig plats Om kommunen inte är huvudman är användningsgränsen mellan kvartersmark och allmän plats inte av samma betydelse (som vid kommunalt huvudmannaskap, författarnas anmärkning), eftersom den allmänna platsen inte behöver utgöra en egen fastighet vid plangenomförandet - det vill säga vid upplåtelse för en gemensamhetsanläggning enligt AL (PBL 4:9) Utfartsförbud från kvartersmark är möjligt att lägga där så önskas så länge som utfart är möjligt i någon riktning. Dvs möjligt att på all kvartersmark lägga utfartsförbud i de tre andra väderstrecken. Var gata ska ligga i allmän plats bestäms i planen. 1
Med offentlig plats avses enligt ordningslagen allmänna vägar, gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats. Därutöver ingår platser på kvartersmark, som enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga. mark och kvartersmark, utan endast nyttjande av allmän plats. Uteserveringar som ligger på enskilt ägda fastigheter och/eller inom områden som utgör kvartersmark i gällande detaljplaner ingår därför inte i dessa bestämmelser. Syftet med dokumentet är att allmänna platser i kommunen ska upplevas som trafiksäkra, tillgäng
Entydig avgränsning allmän plats/kvartersmark, även i höjdled • I plankartan ska det entydigt gå att utläsa gränsen • PBL ger ingen möjlighet att inte ange en sådan gräns • Avgränsningen i höjdled är en användningsgräns. Höjdangivelsen ska således höra till användningsbestämmelsen • Komplettera med sektion (illustration Förprövning gällande planbesked, för ändring av markanvändningen allmän plats till kvartersmark för bostadsändamål på fastigheten Näset 759:466 inom stadsdelen Näset Begäran avser: Planbesked Ärendet Inkom: 2014-06-11 Kompletta handlingar: 2017-03-06 SDN: Västra Göteborg Fastighet: Näset 759:466 Sökande: Per-Ola Eriksso Enligt 1 kap 2§ Ordningslagen är offentlig plats: • Allmänna vägar • Gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål. • Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn-verksamhet, om marken har upplåtits för detta ändamål och är tillgänglig för allmänheten
Kommunen har ingen information om var den närmaste parkeringsplatsen finns gällande parkering på kvartersmark. I regeringens proposition 2000/01:48 Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna platser till den äldre plan- och bygglagen anges bland annat följande EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats skärmtak skärmtak över entréer får kraga ut över gatumark, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utformning f 1 Utkragande byggnadsdel ska ha en frihöjd av minst 8 meter över gata., 4 kap. 16 § 1 st 1 p. +0. Strandskyddet är upphävt. Detta gäller för kvartersmark samt allmän plats gata N=6235500 N=6235400 E=110300 E=110400 E=110500 Skala 1:500(A1) 05101520253035404550 m Beslutsdatum Instans Detaljplan för Del av Ängelholm 3:139, Centrum, Ängelholm Ängelholms kommun Skåne län Lagakrafthandling Samhälle/Planenheten Upprättad den 26 mars 202 Allmän plats Område ' betecknat med: GATA får användas för allmän trafik. våglinjer får användas som allmänt parkområde. Kvartersmark område betecknat med:.ll får användas får bostadsändamål. _p får användas får parkeringsändamål, soprum samt ge mensamma förråd. § 2 UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS Mark betecknad med
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats dagvattendamm Marken är avsedd för dagvattendamm enligt illustrationslinjen, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. Mark och vegetation 0.0 Markens höjd över angivet nollplan, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder Transformatorstation. Minsta tillåtna avstånd mellan transformatorstation i byggnad och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. E 1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats stenmur Stenmur ska bevaras Kvartersmark B Bostäder C 1 Centrumändamål tillåts i bottenvåning P Parkering P 1 Parkeringshus S Skola T Trafik EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS Utformning av allmän plats fördröjning 1 Yta för fördröjning av dagvatten gc-väg 1 Gång- och cykelväg EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjand ALLMÄN PLATS Utformning av allmän plats Där byggnad är placerad med fasadliv i användningsgräns mot allmän plats ska 1 meter av allmän plats vara tillgänglig för byggnadens behov för grundkonstruktion, dräneringledningar för och fördröjning av dagvatten, utåtgående dörrar och möblering, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. körba allmän plats vid utpekade skyfallsvägar . Höjdsättning av allmän plats ska utföras så att inget vatten från allmän plats leds mot kvartersmark. Inom planområdet berörs främst den nordöstra del en av kvarter H4, höjdsättning för denna plats kommer undersökas närmare i samband med projektering av allm än platsmark
huvudman för allmän plats, dock ej för anslutande lokalgata. Den nya detaljplanen innebär en förändring från allmän plats till kvartersmark där bostadsbebyggelse planeras, samt en ändring från kvartersmark till allmän plats för b.la väg och naturområde. Kommunen kommer i den nya detaljplanen vara huvudman för allmän plats Kvartersmark Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Placering Allmän plats Utformning Genomförandetid Huvudmannaskap gata 4 Körbana bredd minst 6,0m Körbana bredd 6,0m samt gång- och cykelbana bredd 3 m Körbana bredd 5,5m samt gångbana bredd 1,5m Körbana bredd 5,5m Busshållplats Lekplat Allmänna platser GÅNG CYKELGång- och cykeltrafik NATURNaturområde Kvartersmark BBostäder Bebyggandets omfattning Största byggnadsarea är 8 000 m2 och största bruttoarea är 10 000 m2 Byggnad får inte uppföras Kommunen är huvudman för allmän plats Administrativ grän
Fr att särskilja användning av allmän plats, vattenområde och kvartersmark från varandra i olika plan bör den huvudsakliga användningen betecknas utan parentes och styra färgläggningen. Sekundära användningar br anges inom parentes. Egenskapsbestämmelser till en sekundär användning br anges inom parentes förutsättning att detaljplanen för denna del ändras från allmän plats till kvartersmark. Planområdet är lokaliserat i Norra Högalid Södermalm och har Godkänt dokument - Anette Scheibe Lorentzi, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2018-03-07, Dnr 2016-14530 potential att aktivera offentliga stråk och på ett tydligt sätt bind kiosker på allmän plats och kvartersmark Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas för: 1. Kiosk vid Hantverkargatan 2B på fastigheten Pilträdet 12 i stadsdelen Kungsholmen. 2. Kiosker vid Strandvägskajen 8, 21, 23 och 43, kajplats 16, 18, 20 och 26, på fastigheten Östermalm 3:28 i stadsdelen Östermalm Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. C 1 Centrum får finnas i bottenvåning ut mot gata E Tekniska anläggningar P 1 Parkeringshus P 2 Parkering T 1 Busstation EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. lek 1 Lekplats ska finnas Skydd bullerskär
Allmän plats, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. GATA 1 Huvudgata GATA 2 Lokalgata GÅNG Gångväg CYKEL Cykelväg Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder H Detaljhandel P Parkering EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. dike Avskärande dike skall anordna Höjdsättningen av kvartersmark och allmän plats har så långt det är möjligt eftersträvat att möjliggöra ytlig avrinning. I de fall vatten riskerar att bli stående intill planerade byggnader regleras nivå på färdigt golv i detaljplan. I de fall vatte byggnader inom kvartersmark. Detaljplanen omfattar ett område med allmän plats för gata. För detta området gäller enskilt huvudmannaskap som motiveras med att denna endast tjänar en begränsad mängd industri- och skogsfastigheter som samtliga är belägna utanför tätort. Gatan utgörs redan kvartersmark som på allmän plats. • Begränsa avrinningen • Avled till LOD-anläggning • Rena minst 10 mm • Fördröjning i LOD-anläggning • Attraktivt och hållbart i stadsmiljön • Vid förorenat område får perkolation till omgivande mark och grundvatten inte ske, om.
Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder E 1 Pumpstation EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats damm 1 Damm. Största djup är 0.3 meter och ska utformas som torrdamm., 4 kap. 5 § 1 st 2 p. gc-väg Gång- och cykelväg får finnas, 4 kap. 5 § 1 st 2 p EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED ENSKILT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats stig 1 Gångstig ska finnas, 4 kap 5 § 2 infiltr 1 Markytan får inte hårdgöras, 4 kap 5 § 2 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjandegrad e 1 Största exploatering för huvudbyggnad är 100 kvadratmeter byggnadsarea per fastighet
Offentliga platser i Sverige är enligt 1 kap. 2 § Ordningslagen: . allmänna vägar, gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,; områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, sam av dagvatten på på kvartersmark och allmän plats. Motsvarande behövs även stretegier för att hantera perioder av torka tas fram. Uppsamling av dagvatten lokalt på bostadsgårdarna för bevattning av grönskan är ett exempel på en sådan strategi som behöver implementeras i större utsträckning Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder E Tekniska anläggningar EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats lek 1 Lekplats ska finnas, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. dike 1 Dagvattendike med en bredd av 0 meter och ett djup av 0 meter ska anläggas, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. dam
Allmän plats, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. GATA Gata NATUR Naturområde Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e 1 Största byggnadsarea är 600 m², 4 kap. 11 § 1 st 1 p. e 2 Största byggnadsarea är 350 m², 4 kap. 11 § 1 st 1 p Allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap PBL (2010:900) 4 kap 5 § VÄGVäg GATA Gata NATUR Naturområde Kvartersmark PBL (2010:900) 4 kap 5 § E Tekniska anläggningar ZG Verksamheter och Drivmedelsförsäljning Z Verksamheter Egenskapsbestämmelser för allmän plats Utformning av allmän plats PBL (2010:900) 4 kap 5 Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. BBostäder E 1 Transformatorstation SSkola EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS Stängsel och utfart får inte finnas, 4 kap. 9 § EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP Utformning av allmän plats dagvatten 1 dagvatten, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. viss gallring tillåt
Kvartersmark NDS VW S E 7HNQLVND DQOlJJQLQJDU J Industri K Kontor Z Verksamheter EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP 8WIRUPQLQJ DY DOOPlQ SODWV Dagvatten Dagvatten NDS VW S EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e 1 6W|UVWD E\JJQDGVDUHD lU DY IDVWLJKHWVDUHDQ LQR Kvartersmark NDS Bostäder B (*(16.$36%(67b00(/6(5 )g5 KVARTERSMARK. dagvattenanläggning på kvartersmark, men det finns inget i planen som säkerställer att en anläggning kommer att anläggas. För att kommunen ska ha möjlighet att säkerställa områdets lämplighet för bebyggelse är det bästa att planlägga för dagvattenhantering på mark för allmän plats me kvartersmark har ändrats från Allmän brygga till Brygga för angränsande verksamhet. Genomförandebeskrivningen har justerats enligt synpunkter från Lantmäteriet. Revideringarna är till huvudsak av redaktionell karaktär eller av begränsad betydelse och föranleder inte någon ny utställning. 1. Länsstyrelse Offentlig plats - exempel som kräver tillstånd. Uteservering. Filminspelning. Placering av skylt, bord, tält eller scen. Insamling av pengar i bössor eller liknande (om din kommun kräver det, kontrollera med din kommun vilka föreskrifter som gäller). Försäljning på offentlig plats
Kvartersmark. Kvartersmark - Kvartersmark är mark som enligt en detaljplan inte skall vara allmän plats eller vattenområde. Inläggsnavigering. ← Ekonomibyggnad Miljönämnden → Allmän plats, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. GÅNG/CYKELGång- och cykelväg GATAGata Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. B Bostäder E Tekniska anläggningar EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e 1 Största exploateringen är 1500 kvadratmeter byggnadsarea, 4 kap. 11 § 1 st 1 p. Kvartersmark NDS VW S E 7HNQLVND DQOlJJQLQJDU J Industri K Kontor Z Verksamheter EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP 8WIRUPQLQJ DY DOOPlQ SODWV Dagvatten Dagvatten NDS VW S EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning e 1 6W|UVWD E\JJQDGVDUHD lU DY IDVWLJKHWVDUHDQ LQR Allmän platsmark: Utanför Byggnadsmark (kvartersmark) anges på plankartan vägmark respektive park eller plantering som Områdesbeteckningar. Delområden med dessa beteckningar tolkas utgöra allmän platsmark. Huvudmannaskap: I planhandlingarna framgår ej vem som ska vara huvudman inom allmän plats. En byggnadsplan ä Detaljplan för reglering av allmän plats vid Balken 1 - beslut om antagande Förslag till beslut Detaljplanen medger ingen ny byggrätt utan syftar till att reglera kvartersmark och allmän platsmark och genom det möjliggöra en fastighetsreglering. Detaljplanen antas av kommunstyrelsen i enlighet med Huddinge kommun mark och allmän plats. Dagvattenpolicy för Väsjön utgör underlag för dagvattenhantering på kvartersmark. Rening, fördröjning av små regn i växtbäddar, skelettjordar o.dyl., infiltration till grundvattnet där så är möjligt samt avledning av dagvatten vid skyfall är de tre huvudprinciperna